Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur kunskap överförs mellan olika individer i en organisation i form av feedback. Vidare vill vi studera hur den organisatoriska kontexten, med betoning på organisationsstruktur samt organisationskultur, möjliggör och begränsar överförandet av kunskap i form av feedback. Metod: Vi har tillämpat en kvalitativ ansats på vår uppsats där intervjuer har använts för att nå kunskap om det valda ämnet. Fallföretaget NIBE Industrier AB utgjorde vårt undersökningsobjekt. Teoretiska perspektiv: Vår teoretiska referensram utgörs av teorier kring kunskapsöverföring såsom organisationsstruktur och organisationskultur samt feedback.Empiri: Empirin består av insamlat material från fallföretaget NIBE Industrier AB där nio intervjuer med anställda från organisationens olika avdelningar gjorts Resultat: Feedback har visat sig vara en viktig typ av kunskapsöverföring på den berörda organisationen där bland annat kunder har visat sig vara betydelsefulla kunskapskällor.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka förhållandet mellan organisationskultur och organisationsstruktur samt att försöka se vilken inverkan detta har på personalhantering, ledarskap och produktivitet. För att undersöka detta har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts, och undersökningsobjekten har bestått av en finansavdelning samt en callcenteravdelning inom ett och samma företag. Tidigare forskning visar att organisationskultur är en viktig faktor när det kommer till att skapa samhörighet i en arbetsgrupp och även att få en arbetsgrupp att arbeta i linje med företagets mål. Forskning visar även att olika former av organisationsstruktur bidrar till skillnader i hur arbeten utformas, hur mycket ansvar som läggs på personalen samt hur arbetsuppgifter delegeras. Det beskrivs även hur företag som präglas av en struktur som ger personalen frihet under ansvar, ett stort mått av lyhördhet samt bra kommunikation, ofta har en mer delaktig och produktiv arbetskraft.

Med Hackman och Oldhams (1976) teori om grunderna för att känna arbetstillfredsställelse undersöks här om motivation, organisationskultur och personlighet kan ha något förklaringssamband. Motivationshygienteorin som är framtagen av Herzberg (Herzberg, Mausner & Snyderman, 1959) används för att undersöka motivation. För personlighet används den välkända och väl validerade femfaktormodellen som McCrae och Costa har gjort sig kända för. Organisationskultur mäts utifrån Scheins (1990) definition av organisationskultur. Utifrån dessa teorier utformades en enkät som var mätinstrumentet.

A1160Problem: Studien behandlar omorganisationen av Flygvapnets taktiska kommando (FTK) utifrån uppgiftsperspektivet och är avsedd att besvara frågorna Vad ställer uppgifterna för krav på organisationsstrukturen? Vilken typ av organisationsstruktur är lämplig för FTK?Syfte: Denna studie syftar till att analysera och beskriva FTK:s uppgifter och organisationsstruktur samt föreslå en lämplig organisationsstruktur för FTK. Detta görs mot bakgrund av utvald litteratur om organisationsstruktur inom fältet organisationsteori.Teori och modell: FTK:s uppgifter har analyserats med utgångspunkt i de utformningsparametrar och situationsvariabler som Mintzberg introducerat för att välja organisationsstruktur. Dessa har sedan analyserats mot följande tre utvalda organisationsstrukturer: professionell byråkrati, processorienterad organisation med team-baserad struktur och projektorganisation.Metod: Kvalitativ studie, respondentintervjuerResultat: FTK:s uppgifter befanns ha en grundläggande bas som omfattar ledning av luftstridskrafter, men inom ramen för detta finns också stora skillnader mellan de uppgifter som löses. En kombination av de studerade organisationsstrukturerna föreslås vara lämplig för FTK.

Att ha en stark organisationskultur framha?lls idag av ma?nga forskare som en nyckel till framga?ng. Tidigare forskning visar pa? att en stark organisationskultur kan gynna fo?retag pa? flera olika sa?tt och det har ocksa? visat sig vara en av de fa? gemensamma na?mnarna mellan olika framga?ngsrika fo?retag. Bemanningsbranschen a?r en bransch som vuxit mycket snabbt i Sverige under de senaste 20 a?ren och som spa?s fortsa?tta att va?xa ytterligare.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur IT-företaget JMB gått tillväga för att implementera sin strategi samt att undersöka vilka faktorer som har varit viktiga för JMB:s strategiimplementering.Avgränsningar: Vi har i studien avgränsat oss till ett fallföretag vilket innebär att strategiimplementering och faktorer i andra företag har inte beaktas. Vi har även avstått ifrån att fördjupa oss i utvärdering och uppföljning av strategin.Metod: En fallstudie har genomförts på ett IT-företag, där vi har genomfört intervjuer på tre olika nivåer i organisationen. Utifrån den konceptuella modellen har det empiriska och teoretiska materialet analyserats.Resultat, slutsatser: Svaret på frågeställningen är att JMB implementerar sin strategi genom att arbeta i en decentraliserad organisationsstruktur där företagets olika affärsområden får arbeta självständigt efter målstyrning samt ?empowerment?. Viktiga övergripande faktorer är organisationsstruktur och inflytande, ledarskap, organisationskultur, samt strategisk kontroll och förändring..

År 2005 förstatligades Försäkringskassan, vilket innebar att de 21 självstyrandelänsförsäkringskassorna och Riksförsäkringsverket slogs samman till enmyndighet. I en litteraturbaserad fallstudie undersöks orsakerna till förstatligandetoch vilken betydelse det har haft för socialförsäkringsadministrationen. Detta görsgenom att vi utifrån ett instrumentellt och ett kulturellt perspektiv tittar på hurFörsäkringskassans verksamhet, processer, struktur och organisationskultur såg utföre respektive efter förstatligandet.Resultaten visar att Försäkringskassan instrumentellt sett blev statlig eftersomregeringen ville öka sina möjligheter till styrning och ansvarsutkrävande avFörsäkringskassan. Ytterligare orsaker var att man avsåg öka verksamhetensmåluppfyllelse, resursutnyttjande, samordning, specialisering och standardisering.Kulturellt sett genomfördes förstatligandet då regeringen önskade skapa engemensam organisationskultur för att öka värdestyrningen, rättssäkerheten,kompetensutvecklingen och tilltron till myndigheten.Slutsatsen är att det finns en basal förklaringsfaktor till förstatligandet, vilkenär regeringens önskan om ökad styrning. Därtill finns det två bakomliggandeförklaringsfaktorer, vilka utgörs av regeringens krav på effektivisering ochbesparingar..

Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur en organisation kan arbeta med sin rekryteringsprocess, sitt ledarskap och sin organisationskultur för att främja de fyra ledstjärnorna laganda, handlingskraft, sunt förnuft och kundfokus. Uppsatsen är genomförd på Gekås Ullared AB och inriktar sig på rekrytering, ledarskap och organisationskultur. Data samlades in genom intervjuer och enkäter. Totalt har tio intervjuer utförts samt en enkätundersökning med 142 deltagare. Resultatet i relation till tidigare forskning och teorier visade att utvecklingsmöjligheter finns inom de undersökta områdena, till exempel framtagning av en för Gekås gemensam kompetensmodell, utbildning i transformativt ledarskap samt fortsätta att utveckla en stödjande och öppen organisationskultur..

AbstractVarför ser det ut som det gör inom den svenska akademin? Vilka är orsakerna till att män och kvinnor väljer olika utbildningar och karriärvägar inom högskolan? Inom området jämställdhet och högskolan finns många olika teorier kring de faktorer som påverkar könsfördelningen. De vanligaste metaforerna som används är den läckande pipelinen och glastaket som båda beskriver olika typer av jämställdhetsproblem. Vårt mål med den här studien har varit att dels se hur teoribildningen har utvecklats inom området och dels att göra en analys av vilka olika faktorer som påverkar könsfördelningen på två institutioner vid Lunds universitet.Vi har valt att göra en komparativ studie mellan två institutioner som skiljer sig åt, inte bara ämnesmässigt utan framförallt i fördelningen av kvinnor och män på allt från grundutbildningsnivå till de högsta akademiska nivåerna inom institutionen. För att kunna göra vår jämförelse mellan institutionerna har vi dels samlat en del kvantitativ data i form av statistik och dels genomfört intervjuer med de båda institutionsledningarna.Vårt resultat visar på en rad faktorer som påverkar könsfördelningen.

Denna uppsats behandlar fenomenet organisationskultur, och undersöker hur organisationskulturen kan ha kommit att förändrats på ett företag i samband med en organisationsförändring i form av ett uppköp. Detta undersöks genom att två valda teoretiska ramverk används, och att aspekter som tid och förändring inkluderas i studien. Studien genomförs i form av en kvalitativ fallstudie på ett enskilt företag, där semistrukturerade intervjuer av anställda gjorts.Uppsatsen syftar till att undersöka hur bättre förståelse av organisationskultur kan erhållas när en kombination av två teoretiska modeller appliceras i samband med att en organisationsförändring har skett, där det både tas hänsyn till interna nivåer och externa faktorer.Studien visade att en rad olika förändringar gällande organisationskulturen har skett efter det att organisationsförändringen har ägt rum. Studien kan sägas ha bidragit till en djupare förståelse för organisationskultur som enskilt fenomen, och hur fenomenet på olika sätt kan påverkas. .

Syftet är att beskriva och analysera ekonomistyrningen i ett stort försäljningsinriktat företag som nyligen organiserats enligt matrisstruktur. Metod: Det teoretiska avsnittet beskriver relevanta teorier kring ekonomisk styrning och organisationsstruktur. Det empiriska avsnittet består av en presentation av Sydkraft Försäljning AB och de förutsättningar under vilken deras verksamhet drivs. Teorin och empirin ger underlag till problemdiskussionen. Resultatet består framförallt av en uppsummering av problemdiskussionen därefter görs en generaliserande analys.

Syftet med denna undersökning är att beskriva och förklara organisationskulturen, samt undersöka huruvida den kan användas i konkurrenssyfte, hos företaget Svenskt Tenn. Vidare undersöks om organisationskulturen är enhetlig eller splittrad, stark eller svag. Detta görs genom en enkät, observationer och samtal med organisationsmedlemmar. De resultat som framkommer från undersökningen analyseras utifrån tre teorier, Scheins tre kulturnivåer, Organisationskulturens två paradigmer samt Kan organisationskultur utgöra ett konkurrensmedel? Analysen visar att teorierna är väl kompatibla med resultaten.

Denna kvalitativa undersökning har som syfte att undersöka ledarskap och organisationskultur inom en specifik ICA butik. Vidare har syftet varit att förstå hur ledarskap och organisationskultur påverkar medarbetarnas arbetsmotivation. Undersökningens frågeställning är följande; Hur utövas ledarskapet i en bestämd Maxi Ica butik i Södra Sverige och hur påverkar ledarskapet och organisationskulturen medarbetarnas arbetsmotivation? Den vetenskapsteoretiska ansats som undersökningen utgår ifrån är hermeneutiken och det empiriska materialet är insamlat genom tematiskt organiserade intervjuer med tio chefer och medarbetare. Resultatet visar att det inom organisationen utövas ett demokratiskt ledarskap vilket bidrar indirekt via organisationskulturen till en arbetsmotivation hos medarbetarna genom att man via ledarskapet uppfyller dels de sociala behoven samt upprätthåller en balans mellan abstrakt och konkret socialitet..

Genom att betrakta skolan som arbetsplats vill vi undersöka hur skolan som organisation stödjer utbildningsverksamheten. Syftet med vår kvalitativa fallstudie är att utveckla kunskap om relationen mellan organisationsstruktur, organisationskultur och organisationsutveckling i skolan. Studien utgår från en generell undran över hur organisationsstrukturen bidrar till att forma pedagogernas förhållningssätt till och tankar kring organisationen och verksamhetens uppdrag. Fokus riktas mot arbetslags- och avdelningsindelningen i det specifika fallet. Datainsamlingen har gjorts på en grundskola genom semistrukturerade intervjuer samt observationer.

Utveckling och förändring har under senare år blivit en strategiskt viktig faktor för företagens långsiktiga tillväxt. Innovationsförmåga och kreativitet anses vara viktiga faktorer för att utveckling och förändring ska kunna ske och är därför intressanta att studera närmare. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som främjar en innovativ organisationskultur samt att undersöka hur ledarskapet kan bidra till kreativitet inom en organisation. För att uppfylla syftet och kunna besvara forskningsfrågorna har personliga intervjuer genomförts vid Liko, ett företag som utifrån sett betraktas som innovativt. Undersökningen visar att vissa faktorer, bland andra uppskattning och stöd för idéutveckling, är viktigare än andra för främjandet av en innovativ organisationskultur.